Denna gång tänker jag ägna några rader åt varifrån min inspiration kommer. Att inte börja med Tolkien och C.S. Lewis, och därmed också få den biten överstökad, vore nära nog tjänstefel. Jag plöjde Narnia-böckerna som 11-åring och trodde jag hade läst det bästa som fanns att läsa. Sedan, när jag började på högstadiet, läste jag Ringen-trilogin, följt av allt annat som fanns publicerat på svenska av Tolkien.
En annan stor inspirationskälla var H.P. Lovecraft och hans Cthulhu-mytologi, som jag tog mig an med full kraft under gymnasietiden. Det var också där som en gradvis övergång till engelska som lässpråk tog sin början, eftersom Call of Cthulhu-rollspelet då bara fanns på originalspråket.
Samtidigt slog jag mig gärna ner efter skolan och såg på Star Trek: The Next Generation. Som ung, äventyrshungrande ”tvättsvamp” var det inget problem att kombinera dessa till synes vitt skilda världar, även om det ofta skedde i sjok med en nästan manisk prägel inom varje område.
Under de första åren i vuxenlivet var det dessutom Star Trek och Arkiv X som stod högst på listan. Och någonstans på vägen började jag koka ihop en story som skulle komma att innehålla spår från snart sagt alla dessa inspirationskällor. Och när jag nu ser tillbaka på vad jag har skrivit så här långt, finns de spåren kvar i både Kronotopen och i andra berättelser.
Lämna ett svar