Jag har brutit min semester för att jobba i en vecka, men arbetet med Jack Satan rullar på under kvällar och morgnar.
En ny idé slog mig när jag läste barnbok för lillgrabben härom kvällen. När jag morgonen därefter gjorde lite research fann jag att den kanske till och med är så bra att den motiverar en omarbetning av berättelsen. Kristna eller anti-kristna inslag och kopplingen till verkliga och nu levande personer är två saker som jag brottats med i boken. Det förstnämnda för att det har gjorts förut, inte minst i Dan Browns böcker. Det sistnämnda av skäl som jag tror är självförklarande. Men genom att tillämpa en helt annan vinkel på berättelsen kan jag slå två flugor i en smäll.
Ett tredje problem är att min polisfigur har börjat få för stort utrymme i boken. Märk väl att när boken befann sig på sisådär 30000 ord hade jag ännu inte skrivit en rad om lagens väktare. Först därefter började jag skissa på en karaktär som likt Gordon i Batman bara skulle facilitera samhällets roll i berättelsen. Men nu har ”Gordon” vuxit och jag känner att hen möjligen överskuggar den jag vill ska vara den verkliga protagonisten.
Så där har ni det: kristendomen som motor, karaktärer som i alltför hög grad liknar nu levande personer och en protagonist som arbetar inom polisväsendet. Det är inte utan att de framstår som återkommande dogmer i skrivandet. Samtidigt måste det finnas en slags igenkänningsfaktor för läsaren, så allt handlar om att skruva saker och ting till rätt nivå. Det får bli min utmaning de närmaste veckorna.
Har du själv stött på något av de här problemen i ditt eget skrivande? Eller har du lagt märke till dem i en bok du gillar, eller i en du inte gillar? Skriv gärna i kommentarerna.
Lämna ett svar